Oj, jag har gått som i dvala länge nu och varit överlycklig hur länge som helst för att jag inte hamnat i den årliga höstdepressionen. Men här sitter jag nu och lyssnar på smörig musik och känner mig så ensam som bara en person kan göra. Vad gick snett? Fan, nu börjar ältandet igen. Jag är kvar i det gamla, eller jag tar tre steg bakåt och ett steg fram. Trots de så börjar allting falla på plats och jag var superglad igår, jag till och med sprang snabbare än va ja egentligen klarar av, vilket resulterade i att jag var helt död när vi kom inomhus. Jag har världen gladaste nyhet! Som jag tyvärr inte kan dela mä mig just nu, men den är underbar!
Likaså har jag en ny lägenhet på gång, ska kolla på den på fredag. Vet inte om jag ska skratta eller gråta, men den ligger i Hallstavik.
2 kommentarer:
visst var allting mycket lättare när man bodde hemma och gick på högstadiet. Man tyckte att man hade problem då, men det är inget mot de som kommer senare haha! Keep on moving!
Kram
Haha, näe de är sant. Men jag tycker ja alltid ha haft massa jävla kruxproblem, om inte annat så va ju jag ett problembarn som gjorde att andra fick problem istället då ;) Kraam!
Skicka en kommentar