Någonting som är så stabilt, orörligt, tålmodig.
Visar mig vägen dit jag borde gå.
Allting är glasklart, som en kristall på öppet vatten.
Men inom mig växer det gråa molnet, förvirringen, osäkerheten.
Det tränger ut, sprider sig under mitt skinn.
Det vi väntar på nu är ett fullständigt kaos.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar