Ibland är världen underlig, den kolliderar. Men lika snabbt som explosionen har startat så börjar världen om på nytt.
Hela tiden funderar jag över det som har varit, det försvinner aldrig ur tankarna. Jag saknar det som har varit, samtidigt som jag lärt mig sjukt mycke av det som hänt och jag är glad att det är över. Men alla de där underbara och bra sakerna, gör att jag skulle kunna genomlida samma skit igen.
Va på cross igår, tvingade med mig Gurra..
Jag lovar och svär att jag aldrig någonsing i hela mitt liv hade velat missa den dagen. Så jävla kuuul att kolla på.. Johan tog båda starterna, hade lite mer ork i första heatet å kunde hålla i första platsen ett bra tag. Patrik körde bra som satan, dock var olyckan framme. Men halva depån kände medlidande med honom, men samtidigt beundrade honom för att körde runt det sista varvet. Robban var GRYM! Han sista fight med Toresson, lätt värd 150kr för att kolla på!
Updatering komma på crossbloggen alftaedsbynmck.blogspot.com så fort jag har ork att skriva där..
Inne på mina sista dagar på jobbet nu, känns gudomligt skönt! Sen ledig ett tag, fixa å dona i lägenheten och sen börja provtjänstgöra på Älgeredskollektivet. Huskvarna nu på söndag, komma bli niice.. Träffa grabbarna igen..
Men snart är det slut på säsongen, känns lite tråkigt. Men that's life..
På vägen till jobbet imorse satt jag och funderade på gamla middagar vi haft med crosskillarna, eller gånger då vi ätit tillsammans hela laget. (Och självklart var lilla jag med.) Så jävla kuul, minns när jag råkade skjuta grädde i Tommys kaffemugg :) Jag minns när vi satt och skrattade och det kändes som min andra familj. Jag kände mig lycklig och det var niice..
Det finns en person som jag skulle vilja ringa och berätta att jag målat mina tånaglar röda för. Som skulle inse det absurda i det jag gör och som skulle skratta tillsammans med mig. Det finns bara en person, men.. Vart är han nu?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar